Episk i Lanes och lååång simtur med 911

15 Jan

Vi begav oss snabbt till Hookipa för att se hur förhållanden såg ut i Lanes. Det var helt sjukt. Kanalen blev oftast stängd då de störsa seten var uppåt 6-7m!
Både Johan, Jesper och jag hade hela förmiddagen på oss att komma upp med bra ursäkter till att inte ta oss ut i Hookipa. Och så blev det.

Robbie Swift

Fransisco Goya

Många som fotar och Goya som är på väg ut.

Ajajaj. det är mycket vatten där!

Revet tar!!! Den här killen kom aldrig ut!

Precis på håret:-)

Mer bilder hittas på http://mauisurfreport.blogspot.com/

http://picasaweb.google.com/johan.millbergs/Lanes15Januari2009

Kanaha

På em begav vi oss till Kanaha. Där var det "bara" masthögt. ca 4,7 segling under dagen. När vi kom var det vansinnigt byigt, så jag riggade 3.5 och Johan 4.5. Vi fick nästan 3timmars fantastisk segling. Otroligt trevliga vågor.

Till dagens ära bytte jag fena till en som Ann-Marie Reichman skickade med. Den är ca 20cm men urmjuk. Den var inte rolig. Innan jag fattade hur jag skulle segla med den hade jag spinnat ur ca 10 supertrevliga vågor. Det var svårt att ta höjd, och hela brädan kändes wobblig. Enveten som jag är var jag ju tvungen att förstå hur man skulle segla den. Inget tryck whatsoever. Det gick alltså inte att ta vassa svängar på vågen, utan mjuka svängar igenom hela. Jag skulle nog vilja ha någotmittemellan originalfenan och denna!

Simturen

Trött och go tänkte jag då skymningen började så smått - en våg till! Jag fick en masthög och slajdade ur efter två svängar, och tappade utrustningen. Johan kom förbi och såg det hela. Allt var än så länge ok.

Då kom ett följeset med 5st masthöga vågor och jag slungades liksom utåt neråt på något vänster. Det är frånlandsvind och som simmare ligger man rätt ytligt. Utrustningen var omöjlig

att se.

Jag började helt enkelt att simma inåt. Ingen bra ide. Jag hade Sprecks som riktmärke och så till min förvåning att jag sögs utåt. Ajajaj!!!

Det började nu bli mörkt och alla vindsurfare var ur vattnet. Jag såg Johan på land vifta med sitt segel. Då är jag ca 200m från land, och det har gått ca 30 min sedan jag tappade utrustningen. Jag viftar och visslar och ingen ser mig. Jag vet att det finns stora fiskar i vattnet:-)

Jag kommer på en plan och börjar helt enkelt simma mot Sprecks. Det fungerar. Efter ca 60 min står jag på land igen. Nu är det kolsvart. Under tiden ser jag Johan som beger sig ut för att leta efter mig.

En kille står kvar på stranden och undrar vad fasen Johan sysslar med. Han hjälper mig med allt det praktiska hur vi skall göra. Jag känner mig lite matt:-) Vi tänder lamporna på bilarna och tutar i förhoppning att Johan fattar att jag kommit tillbaka. Efter en kvart ringer vi 911. 2 min senare dyker Johan upp. Han hittade min utrustning mellan nedre och övre revet och bogserade in detta.

Vi ringer 911 och avlyser larmet. Då dyker brandbilarna upp. Brandbilar? Skall dom simma ut med stegen då eller i natten? Eller kanske spola lite vatten i havet? Nja. Inte vet jag, men det slutade väl iallefall.

Vad har vi lärt oss?

1. Strömmar kan vara luriga, även på ett nybörjarställe.

2. Säg till folk omkring dig ifall du misstänker att någon är borta. Ju fler ögon, desdo bättre.

3. Håll koll på folk som tappar utrustningen. Ffa dina polare!

Nu är det en ny dag och vi är ursugna på att vindsurfa. Det är NV vind och vi funderar på att ta oss till andra sidan!

Aloha!